Garnisonsmuséet

Garnisionsmuseet i Linköping

Museet ligger, eller låg eftersom verksamheten har upphört, i utkanten av Linköping i de delar som tidigare varit militärt område. Det röda förrådet eller magasinet som det kallades av militären och fortfarande kallas, är den byggnad som innehåller museet och den är i sig ett museiföremål och ett byggnadsminne.

Linköping anses vara pappa till stridsflyget i Sverige då man redan 1912 etablerade en flygflottilj här, F3, som i och för sig startade som en flygskola, men som senare skulle bli centrum för stridsflyg på många olika sätt. Det är också i Linköping som Svenska Aeroplan startade sin verksamhet och som i slutet på 1930-talet bedrev verksamhet i form av flygplanstillverkning.

Det var inte bara militärflyg utan en mängd olika förband som var placerade i just Linköping, exempelvis Svea artilleriregemente, Livgrenadjärregementet och luftvärnsregementet för att nämna några. Vill man gå ännu längre bak i historien, finns en hel del militär aktivitet av rang som staden kan räkna till sin historia. Exempelvis slaget vid Stångebro där Hertig Karl och hans brorson Sigismund utkämpade en strid redan 1598, Hertig Karl segrade men avrättades 1600 i det som kallades för Linköpings blodbad.

Malmens flygplats, som ligger vid Malmslätt, tjänar än i dag som central utbildningsplats av stridspiloter, och Saab:s tillverkning av stridsflygplan förser flygvapnet med ett av de mest effektiva stridsflygplanen som finns på marknaden idag och stadens motto: ”Där idéer blir verklighet”, lever kvar och eftersträvas. Kanske dock inte när det kommer till garnisionsmuseet.

Om museet

I februari 2016 stängde museet för sista gången. Det var ett ideellt museum, som haft en ansträngd tillvaro under lång tid, i en kommun som inte var villig att hjälpa till för att rädda det, om man skall tro styrelsen som skött museet ideellt under lång tid. Det andas en viss bitterhet i nedläggningen och museet menar att utan krigshistoria hade Linköping inte varit i närheten av vad det är idag med universitet och försvarsindustri. Det ligger det förmodligen en hel del sanning i, eftersom staden upplevt sina största tillväxtperioder under andra världskriget och under kalla kriget. Det är dock inte helt klart att museet kommer att fortsätta vara stängt och det kan komma att öppnas i framtiden, även om de som arbetat med museet är tveksamma till att det någonsin kommer att hända.

Under den tid som museet var aktivt visade man föremål från 1500-tal till sent 1990-tal. Det var också i slutet av 90-talet som det sista regementet lades ned. Det var framför allt föremål som uniformer, personlig utrustning och vapen som visades på museet. Precis som många andra militära museer var det också ett drömställe för släktforskaren eller militärhistorikern. Svenska militären har sedan mycket lång tid tillbaka varit mycket duktiga på att dokumentera sin verksamhet och sina soldater. Det gör att det finns massor med dokument och information från det så kallade soldatregistret att tillgå. Även för den som är intresserad av historia i allmänhet var museet en guldgruva när det kom till information om hur livet levdes i Linköping under olika tidsepoker.